Arbete

I Finland finns cirka 30 000 personer i arbetsför ålder med intellektuell funktionsnedsättning. Unga och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning deltar i arbetslivet på många sätt. Endast cirka 500-600 personer är anställda och har ett avlönat arbete.

De flesta som har avlönat arbete har fått det via handledare inom arbete med stöd. Betydligt fler personer med intellektuell funktionsnedsättning kunde utföra vanligt avlönat arbete om de bara fick en möjlighet. I Finland finns tusentals personer med intellektuell funktionsnedsättning som har både utbildning och lust att arbeta. Det har uppskattats att 3 000 personer kunde sysselsättas i avlönat arbete.

Cirka 9 000 personer med intellektuell funktionsnedsättning deltar i arbetsverksamhet eller verksamhet som stöder sysselsättning. Över 2 300 personer deltar i öppen arbetsverksamhet. Öppen arbetsverksamhet är arbete som utförs på vanliga arbetsplatser och för vilket kommunen betalar flitpenning (0 – 12 euro per dag).

I dagverksamhet deltar cirka 5 000 – 6 000 personer med intellektuell funktionsnedsättning.

Kehitysvammaliitto stöder sysselsättning

Kehitysvammaliitto stöder unga och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning i att få arbete.
Vi erbjuder information och stöd i sysselsättningsfrågor.

• Tillsammans med kommuner och andra utvecklar vi tjänster som stöder sysselsättning.
• Vi påverkar politiskt beslutsfattande och lagberedning.
• Vi utbildar anställda och förmän inom branschen i sysselsättningsfrågor.

Kehitysvammaliittos lösningar på sysselsättningsproblem

Unga och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning vill och kan arbeta på riktigt. De har rätt att få lön för sitt arbete.

1. Information och stöd åt arbetsgivare

Arbetsgivarna behöver mer information om att anställa personer med intellektuell funktionsnedsättning. Man kan få lönestöd och stöd i att ordna arbetsförhållandena. Ett större ekonomiskt stöd av samhället åt arbetsgivarna skulle främja sysselsättningen. Kehitysvammaliitto hjälper arbetsgivarna med att anställa personer med intellektuell funktionsnedsättning.

2. Flera handledare inom arbete med stöd

De flesta personer med intellektuell funktionsnedsättning får jobb med hjälp av en handledare inom arbete med stöd. I dag finns det inte tillräckligt många handledare och tillgången på dem varierar på olika orter.

Man bör satsa på grund- och påbyggnadsutbildning av handledare inom arbete med stöd och utbildningen bör ha sin utgångspunkt i arbetslivet.

Vi föreslår att en sporrande modell utvecklas, så att arbetsgivarna flexibelt kan anställa handledare i sina organisationer. Även de som redan är anställda och har partiell arbetsförmåga kunde användas effektivare bland annat som kamrattränare.

3. Lönsamt arbete

En stor del av alla personer med intellektuell funktionsnedsättning har sjukpension och skulle vilja arbeta på deltid.

Den som har sjukpension får förtjäna 976,59 euro i månaden (år 2024). Om lönen är större betalas ingen pension. För att arbetet ska vara lönsamt för personer med intellektuell funktionsnedsättning behöver de tjäna under 976,59 euro eller över 1 800 euro i månaden.

Vi anser att det borde vara lättare att kombinera arbete och pension. Arbete borde alltid vara lönsamt, antingen det är deltids- eller heltidsarbete.

4. Öppen arbetsverksamhet kan bli träning som leder till avlönat arbete

Fler än 2 000 personer med intellektuell funktionsnedsättning deltar i öppen arbetsverksamhet. Det innebär vanligt arbete på en vanlig arbetsplats, men utan lön. För öppet arbete betalas flitpenning som är i medeltal 7 euro per dag.

Många erbjuder bara öppet arbete åt personer med intellektuell funktionsnedsättning, i stället för att ge möjlighet till avlönat arbete.

I den nya lagen om delaktighet i arbetslivet (TEOS) bör man ställa upp ramvillkor för avlönat arbete och arbetsverksamhet.

Vi strävar till att man slutar ingå avtal om öppet arbete och i stället ändrar den öppna arbetsverksamheten till visstidsträning. Träningens syfte bör vara att personen i öppet arbete anställs för uppgiften.

5. Läroavtalsutbildning med stöd

Läroavtalsutbildning med stöd är en bra väg till utbildning och arbete. I andra länder har man bra erfarenheter av läroavtalsutbildning med stöd, men i Finland har det utnyttjats alltför lite. Vi vill att läroavtalsutbildning med stöd tas i bruk effektivare och att det stadgas om det i lag.

6. Sysselsättning av personer med partiell arbetsförmåga blir ett kriterium vid köp av tjänster

Vi föreslår att man i framtiden beaktar sysselsättning av personer med partiell arbetsförmåga som ett kriterium vid köp av varor och tjänster. Den praxisen används redan i bl.a. Vanda stad.